Brexit, banker och beska politiker biter inte på en bättre konjunktur

Orosmolnen fortsätter att byta av varandra. Brexit, bankproblem i Europa och politisk osäkerhet har dock inte fått något fotfäste på en marknad som istället får energi av en allt stabilare världskonjunktur. En fortsatt förbättrad arbetsmarknad och en stabilisering av industriaktiviteten innebär att tillväxten blir högre i USA. En ökad amerikansk efterfrågan blir samtidigt en hjälpande hand för världsekonomin som helhet. Den europeiska ekonomin har ännu inte påverkats nämnvärt av ett framtida brittiskt EU-utträde. Istället har Europas tillväxt vuxit på bredden, vilket successivt gör den såväl stabilare som högre. Oron för den kinesiska ekonomin har i sin tur dämpats efter allt fler signaler på att tillväxttakten där har stabiliserats. I relation till börsbolagens förväntade vinstutveckling är de flesta börser i skrivande stund helt rimligt prissatta. Börskurserna är på inget sätt uppblåsta av onormalt låga räntor, på det sätt som vi såg begynnande tecken på under förra våren.

Den europeiska ränteinramningen blir dock fortsatt en stor utmaning för investerare. Däremot bedömer vi att det finns en klar risk för fler och snabbare räntehöjningar i USA än vad marknaden just nu förväntar sig. Trots fortsatta orosmoln som presidentvalet i USA, flera val i Europa och risken för en ökad oro för den amerikanska inflationen så blir börsen attraktiv för en investerare som är villig att bära risk. En stabilare världstillväxt, rimligt värderade börser och avsaknaden av ett vettigt räntealternativ skapar sammantaget en intressant inramning för placeringar mot börsen. Detta givet att man som investerare har rimliga förväntningar på avkastningen. Framför allt har vi en inramning som är gynnsam för alternativa placeringar – placeringar som ger möjlighet till en avkastning i linje med en mer dämpad börsavkastning, men till en betydligt lägre risk än en direktinvestering på börsen.

Det finns ingen – och har inte heller funnits någon – brist på saker för marknaden att oroa sig för. Det oväntade utfallet av den brittiska folkomröstningen i juni fick initialt marken under marknaden att gunga ordentligt. Effekten blev dock inte långvarig. Samtidigt har det framtida brittiska EU-utträdet öppnat Pandoras ask i flera andra EU-länder. Med uppkommande val i Spanien, Italien, Frankrike och Tyskland kommer den politiska utvecklingen även fortsättningsvis att kasta långa skuggor över finansmarknaden. Svängiga resultat i sonderingarna inför höstens amerikanska presidentval kommer också att skapa nervositet. Dessutom har europeiska banker kommit i ropet på grund av mindre angenäma orsaker. Efter finanskrisen dras flera banker med betydande skadeståndskrav och stämningar. Intjäningsförmågan i banksektorn har samtidigt försämrats. Fler regleringar, ökade kapitalkrav och en besvärande låg ränta pressar marginaler och vinster i sektorn. En utdragen period av svag europeisk ekonomisk tillväxt har dessutom medfört att kvaliteten på den utestående lånestocken för framförallt sydeuropeiska banker har försämrats.

Orosmolnen har dock passerat utan att sätta allt för stora avtryck på finansmarknaden. Den viktigaste förklaringen till detta är enligt vårt förmenande att den globala konjunkturen har vuxit sig stabilare. Orosmoln och negativa överraskningar får en betydligt större marknadspåverkan när investerare upplever att man inte står på fast mark. Med fast mark menar vi att man känner sig trygg i att den globala ekonomin växer, vilket bygger en mental säkerhetsvall hos investerare. I samband med brexit-omröstningen upplevde allt fler marknadsaktörer att marken rörde sig under dem. Den kinesiska ekonomiska tillväxten visade fortsatta tecken på att dämpas. Samtidigt verkade även tillväxttakten i världsekonomins motor – USA – ha kommit åt bromsen. Aktivitetstappet i den förhållandevis lilla råvarusektorn var så pass kraftigt att det påverkade den aggregerade ekonomin. Oron för kraften i det amerikanska lokomotivet fick extra kraft av att den sedan länge robusta sysselsättningstillväxten noterade ett ordentligt bakslag för maj – en siffra som publicerades strax innan den brittiska omröstningen. 

Farhågorna avseende den amerikanska ekonomins styrka har dock kommit på skam. Industrins aktivitet har stabiliserats, vilket kommer att synas i de aggregerade tillväxtsiffrorna framöver. En hög aktivitet i den betydligt större tjänstesektorn eldar samtidigt fortsatt på jobbmarknaden. Den oväntat svaga sysselsättningstillväxten i maj har mycket riktigt visat sig vara tillfällig och ökningen av antalet anställda har därefter rekylerat uppåt. Vi har dock dragit ned våra förväntningar på hur snabbt vi tror att sysselsättningen ska öka i USA framöver. Detta beroende på att arbetsmarknaden nu befinner sig nära ett jämviktsläge med full sysselsättning. En situation som medför att sysselsättningen kommer att fortsätta öka, men långsammare jämfört med tidigare då det fanns gott om lediga resurser. Effekterna av en jobbmarknad som karaktäriseras av rekordhöga nivåer på lediga platser och rekordlåga nivåer på varsel kommer nu allt mer att kanaliseras via snabbare löneökningar. Just löneutvecklingen tror vi kommer att överraska marknaden mest framöver. Därmed finns en betydande potential för att hushållens konsumtion – som under lång tid trots allt har varit robust – ska kunna växa sig ännu starkare. Eftersom konsumtionen utgör ungefär 70 procent av USA:s totala ekonomi skulle det i sin tur innebära inte bara en högre amerikansk tillväxt, utan även en ökad efterfrågan för världsekonomin som helhet.

En högre efterfrågan i USA kommer bland annat att ge Europa välbehövlig draghjälp. Även om Europas tillväxt inte glimrar så blir den gradvis bredare och därmed även högre och stabilare. Det som sticker ut är en stadigt växande inhemsk efterfrågan i spåren av en gradvis förbättrad arbetsmarknad. En ökad optimism bland hushållen i kombination med ett uppdämt köpbehov talar för att den gamla kontinentens ekonomi definitivt håller på att vända blad. Mot denna bakgrund och fortsatt ovanligt låga förväntningar på bolagens framtida vinster, finns det goda möjligheter för att såväl den europeiska tillväxten som europeiska bolagsvinster ska kunna överraska positivt. Bankernas på många håll besvärliga situation är dock en fortsatt riskfaktor.

Storbritannien får sannolikt att betala ett ganska högt pris för sitt val att ställa sig utanför EU. Brexit kommer även att göra negativa avtryck på övriga Europa. Men en utdragen brittisk utträdesprocess ger samtidigt Europas ekonomi tid att ytterligare konsolideras. Dessutom innebär brexit inte att tillväxt bara försvinner, utan att den i viss mån omfördelas – den enes död, den andres bröd.

Marknaden försöker hela tiden skapa sig en uppfattning huruvida världens näst största ekonomi klarar av sin omställning med en bibehållen hög ekonomisk tillväxt. Den kinesiska tillväxten blir lägre i år än under förra året, men ändå fullt tillräcklig för att understödja en successivt starkare global konjunktur. Officiell kinesisk statistik har under en tid rapporterat om en utplananade ekonomisk aktivitetsökning. Trots att det finns frågetecken kring tillförlitligheten i de officiella siffrorna, så stöds bilden av en stabiliserad tillväxttakt även i annan information som kommer från Kina. En stabilisering som också har ökat den upplevda tryggheten avseende den globala konjunkturutvecklingen.

En successivt högre global tillväxt är positivt för börsutvecklingen, speciellt som de flesta börser i skrivande stund inte är speciellt dyra. Börsbolagens senaste vinstrapporter har varit hyggliga. Bolagens försäljning har dock på flera håll upplevts som något svag, vilket bland annat kan förklaras av den lägre tillväxten i världsekonomin under början på året. Värt att notera är dock att sammanställningar av bolagsanalytikernas försäljningsprognoser efter den senaste rapportperioden, visar att antalet uppreviderade försäljningsprognoser har ökat signifikant samtidigt som antalet nedjusterade prognoser på försäljningen har sjunkit. Lite mer optimism har också börjat smyga sig in i prognoserna på börsbolagens aggregerade vinstutveckling framöver. Det är samtidigt värt att notera att de låga räntorna inte har skapat några ”bubblor” på aktiemarknaden. Förra våren fanns däremot tecken på att rekordlåga räntor skapade bubbeltendenser i både Sverige och Europa när börskurserna vid första anblick omotiverat rusade uppåt. Kursrusningen var en direkt effekt av att Riksbanken och ECB först sänkte räntan till noll och sedan gav sig i kast med negativa styrräntor. Pengar ämnade för ränteplaceringar tvingades in på börsen i jakt på avkastning, med en snabb och kraftig börsuppgång som följd. När börserna sedan mot slutet på sommaren skakade till var det samma ”räntepengar ”som avslutade sitt tillfälliga besök på börsen. Därefter har aktiekurser och vinstprognoser följts åt och satt i relation till börsbolagens förväntade vinstutveckling, är de flesta börser i skrivande stund rimligt prissatta.

Ränteläget blir även fortsättningsvis en stor utmaning för europeiska investerare. I skrivande stund har vi negativa statsräntor i Europa på löptider upp till ungefär 10 år. De låga räntorna kommer sannolikt att bestå ännu en tid, åtminstone i Europa. Däremot bedömer vi att det finns en klar risk för fler och snabbare räntehöjningar i USA än vad marknaden förväntar sig. Inflationen i USA håller, enligt vår mening, nämligen på att vakna ur sin törnrosasömn. Detta dels på grund av att energipriser trots att de är låga kommer att trycka upp inflationen, eftersom de var betydligt lägre ett år tidigare. Framförallt bedömer vi att inflationen kommer att öka till följd av en snabbare lönetillväxt. I och med att ränteförändringar får full effekt på den reala ekonomin med en betydande eftersläpning, så skulle en oväntat rask inflationsökning innebära att Fed får svårt att leva upp till sin utfästelse av gradvisa räntehöjningar. Ett plötsligt inflationsuppställ riskerar i och med det att skapa oro på marknaden. Samtidigt skulle en högre inflation vara drivet av en högre tillväxt än förväntat, vilket normalt brukar ha en dämpande effekt på marknadens inflationsoro.

Läs Christer Tallboms krönika i PDF här >>

© Garantum Norge AS               Organisasjonsnr: 898321592                                                            Om websiden   Personopplysninger   Kontakt oss

Vi bruker cookies, les mer her om hvordan det fungerer.

Jeg forstår.